Den natten ringde en liten flicka polisen och berättade att hennes föräldrar varit instängda i ett rum under lång tid och att det inte hördes ett ljud därifrån. När poliserna anlände och fick reda på orsaken blev de förskräckta.
Nattpersonalen satt i kontoret under det svaga skenet från en gammal bildskärm. Natten hade förflutit utan ett enda samtal, och tristessen började ta över. Plötsligt ringde telefonen.
— ”Polisen, vem talar jag med?” svarade han automatiskt.
Från andra sidan hördes en darrande barnröst, ungefär sju år, inte äldre:
— ”Hallå…”
— ”Varför ringer du så sent? Var är dina föräldrar?” frågade officeren.
— ”De… de är i rummet”, viskade flickan.
— ”Kan du lämna över luren till mamma eller pappa?”
— ”Nej… det kan jag inte.”
Polisens hjärta sjönk.
— ”Berätta vad som hänt. Man ringer inte polisen utan anledning.”
— ”Det är viktigt… Mamma och pappa… de rör sig inte”, snyftade flickan. ”De har hållits instängda i rummet länge.”
Officeren förstod genast att situationen var allvarlig.
Han antecknade adressen och beordrade henne att stanna i rummet. Tio minuter senare rullade en polisbil fram till ett tvåvåningshus i stadens utkant.
Flickan öppnade dörren själv och pekade mot sovrummet:
— ”De är där…”
Det de såg där inne chockade poliserna: det var värre än vad de hade kunnat föreställa sig.
Poliserna gick långsamt in i sovrummet, utan att veta vad som väntade dem. Nattlampan kastade långa skuggor på väggarna och tystnaden kändes nästan påtaglig.
Föräldrarna låg orörliga på golvet, och en av polisernas hjärtan hoppade till av rädsla. Tiden verkade stanna för ett ögonblick.
Flickan stod bredvid, med händerna hårt knutna, knappt andandes. Hon försökte förklara att hon försökt väcka sina föräldrar, men de reagerade inte.
I rummet kändes en stickande lukt — en blandning av parfym och något kemiskt ämne — som genast väckte polisernas misstankar.
En av dem närmade sig försiktigt modern och kontrollerade hennes puls — andningen var svag men fanns. Båda föräldrarna var medvetslösa, men lyckligtvis fortfarande vid liv.
Flickan brast i tårar av lättnad när de lugnade henne och sa att allt skulle bli bra.
Några minuter senare anlände en ambulanser och föräldrarna fördes omedelbart till sjukhus.
Poliserna stannade kvar i huset för att ta reda på hur den lilla flickan lyckats få hjälp i tid.
Den natten kommer för alltid att finnas i allas minne: rösten från en sjuårig flicka räddade hennes föräldrars liv, och bara tack vare polisens snabba agerande kunde en tragedi undvikas.
